Stroll
Anya: Xander, please, just go away.
Xander: Whatever's between us... it doesn't matter. You shouldn't be alone in this.
Anya: Yes, I should. My whole life, I've just clung to whatever came along.
Xander: Well, speaking as a clingee... I kinda didn't mind.
Anya: Thanks. For everything. (Xander realizes that she wants to be alone, and he starts to leave.)
Anya: Xander— (He turns toward her.) What if I'm really nobody?
Xander: Don't be a dope.
Anya: I'm a dope?
Xander: Sometimes.
Anya: That's a start.
My whole life, I've j...
"You should try Tinde...
I'll tell you my sins...
Det här är bland det sorgligaste som hänt mig. Det här är alla olyckliga slut komprimerat i ett sms. Hade hoppats på att ett totalt bryt av all kontakt inte skulle behövas, det var aldrig något jag ville, men insikten slog ned som en blixt och här står vi nu. Vetskapen känns som en klump i hjärtat. I framtiden kanske saker kommer se annorlunda ut, men jag kan inte fortsätta hålla något slags hopp tänt för en potentiell vänskap längre. (Känns som att springa runt i midjedjup gyttja medans en mördare är en hack i häl, du vet att förr eller senare kommer det inte finnas något kvar förutom en töcken av smärta, närsomhelst kommer du oundvikligen att bli styckad, alt sjunka djupare och drunkna). Jag vet på riktigt inte hur jag ska klara mig utan alla de egenheter som är oss. Klara mig utan favoritpartierna på hans kropp, hans skratt, hans sätt att lägga sin arm om mig.
Jag älskar honom fortfarande och hoppas att den känslan någon gång försvinner.
Nu vet ni.
I was waiting. I feel...
Blondes DO have more ...
Emmy Winther!
Omg, look at that fac...
Finally I could just ...
Vi ser inte solen
Ingen sand mellan tårna
Ingen fucking semester
Men vi vill inte jobba
Det känns som vi går där med ångest tillsammans och väntar på sommarn
Vem bryr sig om vintern, om våren, om hösten, det funkar på sommarn
Vi bråkar, vi skriker, vi knullar, vi blundar tillsammans och somnar
Men när ska vi vakna?