What ever happened to Baby Jane? ✰

Kan inte tjata tillräckligt mycket om hur jag älskar att bo i denna statsdel. I ett sms till min kära syster för ca ett halvår sedan så informerade jag om att jag är allmänt fed up på Östermalm och att Vasastan blir mitt nästa stopp i livet. Detta var efter en medelålders man i kostym (helt shameless) trängt sig före mig i kön en för många gånger!

 

Trots att jag endast har bott i denna lägenhet i ca två veckor så har jag redan nu gjort lite spännande observationer som jag tänkte dela med mig av. Obs, varnar redan nu för grova generaliseringar, men thats how I roll.

 

- I mitt förra boende så delade jag i princip trapphus med ett gäng pensionärer. Här har vi definitivt en hippare, roligare, mindre bitter klientel, och inte bara i mitt hus... Hela vasastaden är fylld av unga människor med höga yrkesambitioner och driv. Kan tänka mig att detta är ännu mer tydligt i området runt Röda Bergen där övre medelklassen har slagit sig till ro. (Jag bor lite mer i Vasastadens Bronx).

 

- Gissar att det beror på att gemene man aldrig skulle ha råd att köpa en lägenhet på egen hand då det är löljligt dyrt här. Om Kungsholmen är den singeltätaste stadsdelen så är Vasastan definitivt ett par-Mecka. ÖVERALLT syns de till, håller varandra i hand på systembolaget, pussar varandra vid köttfärsdisken på ica och diskuterar om det blir tacos eller charkuterier till middag. Det bästa är att de ofta inte har barn! Eller, jo, det finns en del barn också, men barnen håller sig i skinnet.

 

När jag väl stöter på mina grannar i trapphuset så är samtliga så jävla trevliga, ler och är kapabla till att föra en diskussion(!) Detta är definitivt foreign territory. Hälsade jag på någon i min föregående bostad så fick man i bästa fall en grymtning tillbaka. När jag flyttade ut fick jag en tillsägelse för att jag uppehöll hissen för länge, trots att det finns två jävla hissar?! Kände mig aldrig riktigt välkommen i mitt förra hus trots att jag bodde där i 14 månader. Här kände jag mig välkommen från dag 1! Vasastan har samma värme som Söder, men utan pretentioner.

 

Återigen, mentaliteten! Att bo i Vasastan är prestige nog och folk har ingenting som de behöver bevisa. Människor är allmänt mer avslappnade och inte en custommade pälskrage i sikte.

 

Ska man klaga på något så är det att uteställerna är lite "meh", mestadels ölhak. Känner inte riktigt för att hänga på Anchor eller Retro, men det känns ganska trivialt i sammanhanget.