I try not to take myself too seriously

Blir alltid lite små-chockad när folk berömmer och berättar att de följer ens blogg.
Eller, först blir man överraskad, sen blir man smickrad, sen blir man extremt självmedveten, eller snarare "blogg-medveten" haha. Hur tolkar människor egentligen mina inlägg? Vad är det för slags bild av mig själv jag målar upp? En bild av någon som är smått loony, ytlig, pose:ig, dramatisk, slampig, pretentiös... Eller all the above xD

Det här kommer låta som fullständig bullshit, men när jag bloggar (trots att jag vet att jag har en del återkommande läsare) föreställer jag mig aldrig att någon faktiskt kommer att läsa det jag skriver/publicerar. Om jag gjorde det skulle jag antagligen få skrivkramp och utesluta hälften av det jag väljer att bloggar om.

Det här är väl egentligen ingen direkt "traditionell" everyday-blogg. Jag ser det som en duk där jag (förhoppningsvis) målar upp en lite mer komplex bild av mig själv utan att nödvändigtvis skriva överdrivet mycket om mig själv, vem jag är, eller vad som händer i mitt liv. Mycket av det jag publicerar (citat och bilder) är fritt för egna tolkningar, och det är precis så jag vill ha det.


Kommentera här: