Vasastaden
Efter 14 fantastiska månader vid Tessinparken så är det snart dags att tacka för mig. Det har varit en makalöst bra period och jag har verkligen trivts med att bo här. När jag flyttade hit så hade jag aldrig innan bott helt själv... Men herregud vilken positiv upplevelse! Minns den första tiden som i en dröm. Fick seriöst nypa mig i armen varje dag som jag kom hem från jobbet och steg av vid Karlaplan. Även om lägenheten aldrig var min officiellt så boade jag verkligen in mig och gjorde den till min egen. Good times!
Nu ser jag dock fram emot många nya äventyr i Vasastaden i en större, mer underbar och (om möjligt) ännu finare lägenhet! Känner mig så lyckligt lottad som har blivit erbjuden att flytta in i den och ta del av "Vasastanpulsen", förhoppningsvis i ett par år framöver, om jag så önskar.
Om vi ska prata närmare om andrahandsmarknaden så känns det lite som att jag har sprungit ett marathon de senaste månaderna. Detta är en obscen business. Trots världens ockerhyror på objekten så slåss man mot hungriga vargar andra Stockholmstörstande personer (ibland par) som kan tänka sig sälja sin förstfödda för en chans att bo i en fräsch lägenhet inom tullarna.
Det är något ganska sorligt över att tvingas hyra i andrahand. Om jag ska ta mig själv som exempel: Jag är snart 28 år nu... Känns som om jag har flyttat 100 gånger i mitt liv, flyttat från partner, vänner, från lägenheter... Jag får aldrig komma hem, och jag längtar hem.
Nästa lägenhet jag flyttar till (efter denna) kommer att vara min egen... #ObsInteEnDrömUtanEttFaktum